Nu har jag gått klart kursen på fem veckor och allt ni har fått se här är ett inlägg från vecka 1. Det har varit en fantastiskt bra kurs, men den har varit ruggigt intensiv. Det har känts som att snurra i en torktumlare. Jag har fått massor med nya idéer och uppslag, men det är svårt att hinna smälta allt. Därför blir resterande veckors inlägg inlagda så här i efterhand. Kursen slutade igår och nu ska jag se om jag kan börja processa det jag gått igenom.
Vecka två var en av två praktiska veckor. Vi började med en ordinarie nybörjarkurs i två dagar. Sen åkte vi upp till en getgård och fick träna på att ysta i tre dagar. På getgården bodde alla vi mejerister tillsamman i en stuga, vilket var kanon för vi lärde känna varandra ordenligt.
Del 1
Vi började veckan på en fårgård med ett stort mejeri. Dagarna var en blandning av teori och praktik, även om vi mest fick titta under de praktiska avsnitten. Dag1 får vi titta på när man gör en hårdost av får och en grönmögelost, båda gjorda i stoooora ystkar av mejeriets anställda. Sen följer ett avsnitt med teori om mjölken och dess uppbyggnad. Därefter följer ett teoriavsnitt om ystning och de processer som ingår. Innan vi går hem får vi också ett teoriavsnitt om diskning, och hur viktig diskning är i mejeriet ur hygienisk synpunkt.
Dag två ska vi göra en ost i kastrull, för att se hur det fungerar. Osten är en fransk alpost som görs på komjölk i det här fallet. Ägarinnan visar och berättar under processen. Vi får också titta på när hon gör vasslesmör. Det är ett smör som görs på vasslen från fårost. För att få få 1,2 kg smör behövs ca 400 liter vassle. Vasslen separeras i en vanlig separator som ger en form av vasslegrädde som sedan kärnas till smör. Vasslesmör har lägre smältpunkt än vanligt smör och är känsligare för kroppsvärme. Smöret måste dessvärre arbetas med fingrarna för att få ut kärnmjölken. Den här dagens teoriavsnitt handlar om syrningskulturer, tillverkning av yoghurt och tillverkning av färskost, även kallad lactique. Man gör en egen syrakultur för att få en så aktiv bakterikultur som möjligt, den arbetar nämligen och förhindra och slå ut de skadliga sjukdomsframkallade bakterierna som kan uppstå vid livsmedelsproduktion av ost.
Avslutningsvis gick vi igenom ett teoripass om hur hålen i osten uppstår och olika texturer på ostar. Ostar kan ha grynpipig eller tät textur. Grynpipig har mekaniska hål (t ex Prästost, Västerbotten) och tät (t ex Emmentaler, Grevé, Herrgård) har större hål som uppstår via olika mjölksyrebakterier. Hållen gynnas också av varmlagring i 20-25 grader med hög luftfuktighet.
Recept mesofil kultur = filmjölk
Hetta upp mjölk (1-2% av tänkt ystmängd) till 90 grader
Kyl till 20-25 grader i vattenbad, så snabbt som möjligt
Tillsätt frystorkad kultur eller så färsk fil (2%) som möjligt från affären
Låt stå i rumstemperatur 18-20 timmar eller till PH 4,5
Ställ kallt 4 grader och kan sparas en vecka
kan även frysas i små portioner ca 6 månader
Recept termofil kultur = yoghurt
Hetta upp mjölk till 90 grader, se ovan
Kyl till 50 grader
Tillsätt kulturen (köpt yoghurt eller frystorkad kultur)
Ställ i 45-50 grader i 6 timmar eller till PH 4,5
In i kylen och samma som ovan.
För mer syra öka lactobacillus thermofhilius (gillar 40-42 grader) och för mer arom öka lactobacillus delbrakki (gillar 45-46 grader).
Man rekommenderas att INTE göra sin egen termofila kultur på köpt yoghurt pga av den är i ett känsliga temperaturläge och det kan leda till bakterietillväxt om man inte får rätt fart på bakterierna. Här bör kan köpa frystorkad kultur och använda.
Recept färskost/lactique
Värm mjölk till 25 grader (antingen pastöriserad eller opastöriserad)
Tillsätt mesofil kultur ca 1-2% (helst egen tillverkad och annars mer mycket färsk fil). Låt syra i 1,5-2 timmar
Tillsätt industrilöpe 3-5 ml/100 liter (1/10 av rekommendation om du tar löpe från Apoteket)
Låt stå i rumstemperatur 24-36 timmar
Sedan silar du duk/melittafilter eller häller upp formar. Om du silar i duk, vispa sedan upp och krydda med önskad krydda.
Låt ostarna i form stå varmt och dränera över natten, vänd ngn gång
Ta ur formen dagen efter, om det går. Vid St Maure form (chevréform) låt stå 2 dygn.
Lägg på bricka och salta ena sidan, vänta ett dygn och salta andra sidan
Rulla i geotricum eller aska för att skal/yta. Låt detta verka 48-36 timmar varmt eller kallt.
Del 2
Vi avslutade veckan med tre dagar på en getgård i norra Jämtland. Där fick vi jobba praktiskt i princip hela tiden. Dag ett började vi med att göra en blåmögelost. Efter saltning lagras den i rumstemperatur i 4-5 dagar, därefter pickas den och placeras 4 veckor i fuktlager för att möglet ska få utvecklas. Sen långlagras den i cirka 2-4 månader. Dag två gjorde vi källarlagrad ost av getmjölk. Den källarlagrade placeras efter saltning och torkning i jordkällare för mogning 3-9 månader. Av den ostmassan gjorde vi dessutom en liten kaffeost, se recept nedan. På vasslen från den källarlagrade gjorde vi också en mesekokning 50 liter vassle blev drygt 5 kg mese. Start PH på vasslen bör vara högre än 6,4, annars blir den för sur. Dagen efter gjorde vi en pressad upphettad ost, typ Gruyer. Den pressades i en stor form som ger 5 kg ost. Den osten kommer sedan att lagras i ett år.
Recept kaffeost
Ta vilken ostmassa du vill och forma i en mindre form, inte gör högt. Obs tas efter en kort stunds formning.
Kör ca 30 minuter i 175 graders ugn
Recept tjockmjölk (långfil)
Pastorisera mjölken
Tillsätt 3% kultur vid 20 grader
Lämna ca 5 timmar i rumstemperatur
Håller ca 1 år och användes förr som konservering av mjölk under somrarna