Mathantverk för nystartare, vecka 2

Nu har jag gått klart kursen på fem veckor och allt ni har fått se här är ett inlägg från vecka 1. Det har varit en fantastiskt bra kurs, men den har varit ruggigt intensiv. Det har känts som att snurra i en torktumlare. Jag har fått massor med nya idéer och uppslag, men det är svårt att hinna smälta allt. Därför blir resterande veckors inlägg inlagda så här i efterhand. Kursen slutade igår och nu ska jag se om jag kan börja processa det jag gått igenom.

Vecka två var en av två praktiska veckor. Vi började med en ordinarie nybörjarkurs i två dagar. Sen åkte vi upp till en getgård och fick träna på att ysta i tre dagar. På getgården bodde alla vi mejerister tillsamman i en stuga, vilket var kanon för vi lärde känna varandra ordenligt.

Del 1
Vi började veckan på en fårgård med ett stort mejeri. Dagarna var en blandning av teori och praktik, även om vi mest fick titta under de praktiska avsnitten. Dag1 får vi titta på när man gör en hårdost av får och en grönmögelost, båda gjorda i stoooora ystkar av mejeriets anställda. Sen följer ett avsnitt med teori om mjölken och dess uppbyggnad. Därefter följer ett teoriavsnitt om ystning och de processer som ingår. Innan vi går hem får vi också ett teoriavsnitt om diskning, och hur viktig diskning är i mejeriet ur hygienisk synpunkt.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Dag två ska vi göra en ost i kastrull, för att se hur det fungerar. Osten är en fransk alpost som görs på komjölk i det här fallet. Ägarinnan visar och berättar under processen. Vi får också titta på när hon gör vasslesmör. Det är ett smör som görs på vasslen från fårost. För att få få 1,2 kg smör behövs ca 400 liter vassle. Vasslen separeras i en vanlig separator som ger en form av vasslegrädde som sedan kärnas till smör. Vasslesmör har lägre smältpunkt än vanligt smör och är känsligare för kroppsvärme. Smöret måste dessvärre arbetas med fingrarna för att få ut kärnmjölken. Den här dagens teoriavsnitt handlar om syrningskulturer, tillverkning av yoghurt och tillverkning av färskost, även kallad lactique. Man gör en egen syrakultur för att få en så aktiv bakterikultur som möjligt, den arbetar nämligen och förhindra och slå ut de skadliga sjukdomsframkallade bakterierna som kan uppstå vid livsmedelsproduktion av ost.

Avslutningsvis gick vi igenom ett teoripass om hur hålen i osten uppstår och olika texturer på ostar. Ostar kan ha grynpipig eller tät textur. Grynpipig har mekaniska hål (t ex Prästost, Västerbotten) och tät (t ex Emmentaler, Grevé, Herrgård) har större hål som uppstår via olika mjölksyrebakterier. Hållen gynnas också av varmlagring i 20-25 grader med hög luftfuktighet.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Recept mesofil kultur = filmjölk
Hetta upp mjölk (1-2% av tänkt ystmängd) till 90 grader
Kyl till 20-25 grader i vattenbad, så snabbt som möjligt
Tillsätt frystorkad kultur eller så färsk fil (2%) som möjligt från affären
Låt stå i rumstemperatur 18-20 timmar eller till PH 4,5
Ställ kallt 4 grader och kan sparas en vecka
kan även frysas i små portioner ca 6 månader

Recept termofil kultur = yoghurt
Hetta upp mjölk till 90 grader, se ovan
Kyl till 50 grader
Tillsätt kulturen (köpt yoghurt eller frystorkad kultur)
Ställ i 45-50 grader i 6 timmar eller till PH 4,5
In i kylen och samma som ovan.
För mer syra öka lactobacillus thermofhilius (gillar 40-42 grader) och för mer arom öka lactobacillus delbrakki (gillar 45-46 grader).

Man rekommenderas att INTE göra sin egen termofila kultur på köpt yoghurt pga av den är i ett känsliga temperaturläge och det kan leda till bakterietillväxt om man inte får rätt fart på bakterierna. Här bör kan köpa frystorkad kultur och använda.

Recept färskost/lactique
Värm mjölk till 25 grader (antingen pastöriserad eller opastöriserad)
Tillsätt mesofil kultur ca 1-2% (helst egen tillverkad och annars mer mycket färsk fil). Låt syra i 1,5-2 timmar
Tillsätt industrilöpe 3-5 ml/100 liter (1/10 av rekommendation om du tar löpe från Apoteket)
Låt stå i rumstemperatur 24-36 timmar
Sedan silar du duk/melittafilter eller häller upp formar. Om du silar i duk, vispa sedan upp och krydda med önskad krydda.
Låt ostarna i form stå varmt och dränera över natten, vänd ngn gång
Ta ur formen dagen efter, om det går. Vid St Maure form (chevréform) låt stå 2 dygn.
Lägg på bricka och salta ena sidan, vänta ett dygn och salta andra sidan
Rulla i geotricum eller aska för att skal/yta. Låt detta verka 48-36 timmar varmt eller kallt.

Del 2
Vi avslutade veckan med tre dagar på en getgård i norra Jämtland. Där fick vi jobba praktiskt i princip hela tiden. Dag ett började vi med att göra en blåmögelost. Efter saltning lagras den i rumstemperatur i 4-5 dagar, därefter pickas den och placeras 4 veckor i fuktlager för att möglet ska få utvecklas. Sen långlagras den i cirka 2-4 månader. Dag två gjorde vi källarlagrad ost av getmjölk. Den källarlagrade placeras efter saltning och torkning i jordkällare för mogning 3-9 månader. Av den ostmassan gjorde vi dessutom en liten kaffeost, se recept nedan. På vasslen från den källarlagrade gjorde vi också en mesekokning 50 liter vassle blev drygt 5 kg mese. Start PH på vasslen bör vara högre än 6,4, annars blir den för sur. Dagen efter gjorde vi en pressad upphettad ost, typ Gruyer. Den pressades i en stor form som ger 5 kg ost. Den osten kommer sedan att lagras i ett år.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Recept kaffeost
Ta vilken ostmassa du vill och forma i en mindre form, inte gör högt. Obs tas efter en kort stunds formning.
Kör ca 30 minuter i 175 graders ugn

Recept tjockmjölk (långfil)
Pastorisera mjölken
Tillsätt 3% kultur vid 20 grader
Lämna ca 5 timmar i rumstemperatur
Håller ca 1 år och användes förr som konservering av mjölk under somrarna

Köpa ostformar

Jag har än så länge kört med diverse hemmavarianter i form av durkslag och t ex  sil med duk i. Jag har provat med att borra hål i diverse plastburkar, men jag tycker inte att det blir bra. Burkarna spricker och det blir flisor kvar i plasten som inte känns så kul att få i osten. Jag har varit ute på nätet och kollat på olika ostformar, men jag tycker att det är svårt att välja eftersom man inte ser hur formarna ser ut i verkligheten eller hur stabilt materialet känns. Det blir som om man köper grisen i säcken och ostformar är ju dyra grisar;)

OLYMPUS DIGITAL CAMERAOstform i forn av durkslag med vikter som ostpress

Jag har beställt lite saker från Dansk Hejmeproduktion. Det var lätt att beställa via deras hemsida, men dom har hög frakt dvs minst 200 kronor. Deras ostformar är inriktade på hemproduktion dvs mindre och kanske inte lika användbara om man kör igång en affärsverksamhet sen. Här finns diverse mejeriutrustning för mindre skala. Jag har köpt in två harpor och deras dräneringsbrickor. Harporna är jag inte nöjd med, dom hade alldeles för små, har breda kanter, för tätt mellan trådarna och jag kan inte riktigt se hur jag ska kunna använda dem = bortkastade pengar. Suck. (Det är det jag menar med att köpa grisen i säcken ovan). Dräneringsbrickorna däremot känns bra, men kommer framförallt att användas under testperioden när jag ystar mindre mängder.

Uppmuntrad och peppad av mina vänner på Eldrimners nystartarkurs bestämde jag mig för att beställa riktiga ostformar från Kemikalia. Jag ringde upp och pratade med deras säljare och han var jättetrevlig, inga problem med små leveranser och jag fick massor av hjälp. Sen gick några av oss på kursen ihop och beställde några formar var för att testa. Formarna ser kanon ut och känns stabila och bra. Jag beställde 3 hårdostformar, tre formar för mjukare ostar (avlånga hål) och tre små färskostformar för Lactique.  Dom är inte testade än, men diskade… Jag känner mig jättenöjd med inköpet, även om det blev dyrt (1 263 kronor). Inser dock att jag relativt snabbt kommer att behöva beställa fler, speciellt avseende färskost. I alla fall känner jag mig mycket nöjd med leverantören och kommer definitivt att använda mig av dom igen. Jag behöver verkligen hjälp och service när det gäller det här och dom var dessutom villiga att utöka sortimentet efter önskemål.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Nydiskade nyköpta formar och usla harpor

Jordkällaren

Under hösten har jag börjat läsa, fundera och jobba med min jordkällare för att den ska kunna lagra ost. Jag har köpt två häften på Eldrimner. Dels ett som heter just jordkällare och dels ett som heter källarlagrad ost. Jag har läst framförallt häftet om jordkällare flera ganger och försöker att komma fram till vilka åtgärder som är rätt på just vår jordkällare.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Vår jordkällare är av kilad naturlig sten. Eftersom huset är sedan mitten på 1700-talet torde källaren vara av samma ålder. I alla fall den inre delen. De yttre delarna kan säkert vara omgjorda och förändrade.

Läget idag:
Svalen håller på att rasar avseende stenväggarna, här har vi hål rakt in, så än så länge är svalen utesluten som lagringsställe. Eftersom allt har satt sig är också dörren otät. Här har varit massor med bröte som vi har burit ut, men vi ska också skotta ut så att golvet kommer i en rimlig höjd. Här hoppas vi på en jordkällarkurs till våren som ska kunna hjälpa oss att komma vidare. Hur lagar vi de yttre väggarna, utan att rasa källaren?

Jordkällaren:
Efter lite hjälp har jag kommit fram till att beläggningen på stenarna i valvet inte är mögel, utan kalk. det är bra eller dålig och vad jag i så fall ska göra åt det vet jag inte. Golvet är jordgolv, vilket enligt böckerna är bra för att bibehålla fukten i källaren. Däremot kan det bli problem vid ostlagring med tanke på jordbakterier. Här bör man i alla fall göra en gång in med ett gångmaterial av sten, singel eller betong.

Ser i många stycken bra ut, troligen ganska fuktig men det passar ju för ostlagring. Vi har ju haft problem med att den har varit för fuktig för mycket at de vi velat lagra. Det trä som fanns i jordkällaren nu när vi gav oss i kast med den, var mögligt och bars direkt ut på brännhögen. Tyvärr hade vi också mögel på dörrlisten, vilket vi skrapade bort om det räcker vet jag inte. Tyvärr har vi nog själv skuld till att mycket trä hade möglat i och med att dom nedre ventilationskanalerna har varit tilltäppta. Säkert under ganska lång tid. Vi grävde fram ventilationskanalerna och skottade ut sand/jord som byggts på golvet under åren.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Jag har under senhösten lagt in en termometer för att kunna följa temperaturen och vi har dessutom köpt en hygrometer. Fukten ligger på mellan 90%-92%, vilket är överraskande bra. Målet är 94%. Vad vi kan se kommer det inte något nytt mögel, så luftväxlingen verkar fungera. Temperaturen är nu under hösten mellan 4 till 6 grader. Jag är lite rädd att det kommer att sjunka för mycket och ska stoppa in lite isolering i potatisinkastet, där jag tror att en del kyla kommer ner. Eftersom vi har problem med möss i huset, ska är jag lite orolig för om dom ska komma in. Hittills i år har det inte kommit in någon mus och smakat på osten, men  jag ska ändå lägga in granris som vi blev rekommenderade under ett av våra studiebesök på mejerier.

För att förhindra att det ramlar ner jord och grus från de naturliga springorna, så ska vi till våren dammsuga och sedan täta med kalkslam. Det kommer dels att skydda ostarna från nerfall från valvet (jord, damm mm) och stoppa eventuella musvägar in i valvet.

Mellanutrymme:
Här har stenar och jord ramlar ner, vilket vi skottade ut för några helger sedan. Inte så att det var problem att komma in, men det var bland annat det som ledde till att ventilationen delvis var täckt, vilket inte är bra. Den här delen renoverades för ca 20 år sedan av de förra ägarna. Den yttre mellandörren som är en extraisolering under vintern går inte att stänga riktigt, vilket måste fixas omgående eftersom det blir kallare och kallare ute.

Utsidan:
Här ska taket bytas, mest för säkerhets skull. Vi ska också röja buskar kring jordkällaren och låta fåren beta nära inpå så att det halls ner. Det gamla potatisinkastet skall få bli en extra ventilation.

Lagring:
Jag köpte in en stackars ynklig hylla som står ensam i källaren. På två hyllor av den har jag påbörja min ostlagring. Den sista hyllan är för sylt-, marmelad- och saftlagring. För att skydda osten har jag klätt in hyllan med myggnät. Det är säkert onödigt, men det kändes bra för mig. Egentligen ska jag så fort som möjligt köpa in ohyvlade granplankor som ju ost egentligen ska ligga på sen. På sikt ska jag bygga upp en stomme som man kan lägga de lösa plankorna på, när man kommer in med osten. I dagsläget lägger jag nog in ohyvlade plankor i min lilla hylla. I ett hörn har jag en back med rotfrukter som ligger, vilket inte är bra med tanke på osten. Men eftersom jag har så lite ost än så får dom ligga där tills dom är uppätna (av oss). Nästa år får vi låta bli att köpa in rotfrukter på hösten, för då får vi inte ha dem med ostarna längre. Men det gör inte så mycket.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA  OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Vår källare idag                                                              Så här vill jag bygga upp det

Mina äpplen hade jag i år liggande i den usla svalen, eftersom man inte ska lagra äpplen tillsammans med rotsaker. Temperaturen funkade bra, men mycket av äpplena blev mat till mössen 😉

Jag är jätteglad att det verkar som att vår jordkällare faktiskt funkar för ostlagring. Visst kommer det att bli lite jobb med den, men bara att den kommer till användning är ju roligt. Dessutom har den säkert en egen unik bakteriekultur som kommer att sätta smak på mina ostar. Jag har blivit rekommenderad att använda jordkällaren som slutlagring av mina ostar och jag kan blanda de flesta där, utom vitmögel. Tar man in dom riskerar dom att smittas med grönmögel. Det jag behöver göra nu är att kalkylera hur mycket jag tror kommer att rymmas här, så jag vet hur långt mitt lager räcker.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA  OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Ostlagring Stengärdets getgård            Ostlagring Bryggstubua

Ystningskastrull

Jag velar fram och tillbaka och kan inte bestämma mig för vilken större kastrull jag ska köpa. Jag måste/vill ysta i kastrull under min testperiod, eftersom jag håller på i köket hemma. Först var jag inne på en 24 liters, så att jag kan ysta på 20 liter mjölk. Sen tänkte jag att det kanske är lite bra att ta en på 30 liter, för det kan nog inte skada… eller ska jag ha en på 50 liter så att jag kan ta hand om 40 liter mjölk nu under testperioden…

Jag vet varken ut eller in. Den ska dels vara någorlunda smidig och hanterbar, samtidigt som jag inte vill hamna i situationen att den är för liten. Jag funderar också på vilken storlek som jag eventuellt även kan ha nytta av i framtiden, om det blir ett mejeri.

Igår skulle jag ut och handla på Humlegårdens ekolager, som har de bästa priserna vad jag har hittat. Då var den på 36 liter som jag äntligen bestämt mig för slut. Jag vill absolut inte ha med tappkran, eftersom det känns som det kan bli ett försvårande moment i diskningen plus att dom är dyrare.

Till slut fegade jag ur och gick på att prioritera smidighet och hanterbarhet genom att köpa en 24 liters kastrull. Det blir nog tillräckligt tungt ändå när den är full. Jag tycker att dom har kanonpriser. Inklusive frakt ska jag betala 994 kronor.

Kastrull: Check

2287199-origpic-bfb3ec_jpg_0_864422_0_98_2712_100_150_140_75

Mjölkseparering och skummjölksost

Igår var jag iväg till vår bonde och köpte 20 liter mjölk för att testa separatorn för första gången. Vi höll till ute på altanen, eftersom det var så himla fint väder. Min man fick veva, eftersom jag var tveksam till om jag skulle orka hela tiden. Glad i hågen satte vi igång direkt och det kom bara ut mjölk… och ingen grädde??

Jag blev livrädd att det var något som inte fungerade med separatorn, tills jag kom ihåg att mjölken måste vara 35 grader. Tänk att det var bara den mänskliga faktorn som felade. Så det blev till att gå in till spisen och värma upp mjölken och sedan prova igen. Då funkade allt funkade kanon, både grädden och skummjölken kom sen den skulle. Vi måste dock till nästa gång byta bänk för separatorn. Den vi hade satt fast den på var lite ostadig och när man står och vevade kom mjölken i gungning eftersom separatorn stod ostadigt, det gjorde att det blev mycket spill och söl.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Separatorn på altanen i höstsolen

Vi fick i alla fall fram cirka 1,3 liter grädde som jag sedan syrade med 1,5 msk fil. Den har jag nu lämnat framme i rumstemperatur, så får vi se om det har syrat klart imorgon. Jag måste säga att jag hade förväntat mig 2 liter grädde, så lite besviken är jag. Det här är för lite för att jag ska kunna använda min nya fina (begagnade) smörkärna. Nu får jag köra i en gammal toppvevad hushållkärna istället, men den är också otestad så det blir nog bra till veckan när jag ska kärna.

Tanken var sen att jag skulle prova att göra skummjölksost på åtminstone 16 liter skummjölk för att få till två ostar. Lite chanstagning är det, eftersom jag egentligen inte har något recept än, men det känns ändå bättre än att hälla ut all skummjölk. Till ystningen hade jag lånat en gjutjärnsgryta på 16 liter, eftersom min största kastrull bara tar 10 liter. Det funkade emellertid inte så bra, fast jag diskat gjutjärnsgrytan 6 gånger så blev det svarta utfällningar i mjölken. Det kanske inte funkar att ysta i gjutjärn? Tack och lov hade jag bara hällt upp hälften av skummjölken, så det blev ystning på 10 liter i min vanliga kastrull.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA   OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Ostmassan i vasslen, före formsättning          Här står själva osten i press

Skummjölksosten är verkligen annorlunda. För det första smakar kesmusen mer som gummi, jag undrar verkligen om det ska vara så. Sen var den annorlunda efter första pressningen också. Det här blir verkligen en test, men jag är skeptisk. Dagen efter ystningen gjorde Jag som Tin i Rättvik gjorde och lade den i saltlag några timmar, men annars får den samma behandling som min förra ost. Vikten blev ynka 700 gram, så skummjölken har tydligen sämre ostutbyte. Nu får den torka 24 timmar i rumstemperatur och sen i ett mycket avancerat mellanlager under vår trapp (dvs något kallare än rumstemperatur) innan den flyttas till jordkällaren för sin mognadslagring.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Min lilla ynkliga skummjölksost som vägde 700 g efter första dagens pressning

Kontentan av dagen blev annars att det blev en himla massa disk;)

Källarlagrad ost

Idag bar jag ner den osten jag gjorde förra veckan till jordkällaren. Nu har jag vänt den och bytt dukar på den varje dag och nu ska den ut i verkligheten. Det återstår att se vad det blir för mögel på den och hur det kommer att fungera. Jag är osäker på om osten är tillräckligt torkad, men det lär väl visa sig i framtiden när det är dags att smaka.

Det känns lite svårt att lägga ner min fina ost, ensam i den mörka jordkällaren…

Tänk om det kommer en mus och äter upp den… innan jag har hunnit smaka

OLYMPUS DIGITAL CAMERA   OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Separatorn

Som jag skrivit om tidigare fick jag i somras tag på en gammal separator i bra skick, vilket gjorde mig jättelycklig. Separator är av märke Velox och är fortfarande inte testad. I helgen har jag gjort rent alla delar och i veckan ska min man köpa en packning som behöver bytas. Sen ska den testas. Håll tummarna för att den fungerar. I helgen ska det förhoppningsvis separeras och sedan några dar senare, när grädden har syrat, ska det första smöret från lokal opastoriserad mjölk kärnas.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA 
Gammal separator på fäbod       Modern separator på gårdsmejeri

Lite historia
Grädden har i hela historien skiljts från mjölken, men fram till slutet på 1800-talet när separatorn kom gjordes det genom att man silade upp helmjölken i flata trätråg som lagrades tills grädden flöt upp och kunde tas upp. De första handdrivna handseparatorerna kom kring 1880 och ersätta den gamla hanteringen.  Separatorn bygger på en enkel avskilningspricnip, nämligen centrifugalkraften. Vid mjölkens rotation i separatorn pressar dessa krafter den tyngre vätskan från den lättare. Den handvevade separatorn har en mycket stor utväxling. Den vevas med 60-70 varv i minuten. Separatorerna har olika kapacitet ooch De Lavals första separator skummade 135 liter mjölk i timmen med omkring 0,2%-0,3% fett i skummjölken.

Användning
I mjölkbehållaren ovanpå separatorn hälls den spenvarma eller uppvärmde mjölken. Separatorn har två utloppsrör, ett rör från vilket grädden rinner ut och ett annat för skummjölken. När man kommit upp i rätt vevtal, öppnas kranen så att mjöken rinner ner till flottören i separatorn. Gräddhalten styrs med veven, ju snabbare vevning, desto tjockare blev grädden. Skummjölk och grädde rinner då ut i sina respektive rör. Efter separering måste alla delar diskas noga.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA      OLYMPUS DIGITAL CAMERA
   Delarna till min separator vid hämtning             Min separator ihopsatt

Min vision

Som jag skrev i ett inlägg igår så fick vi på kursen i uppdrag att tala om vår vision. För mig är ju allt det här en process där jag ska försöka komma fram till dels vad jag vill, dels vad jag tror på och dels vad som är möjligt. Samtidigt har jag ju mitt vacklade att jag samtidigt är väldigt intresserad av bär, örter och mina kära äppelträd. Jag tror, just nu att jag har hittat en möjlig väg att vandra vidare på.

Min vision, just nu:

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
                     Källarlagrad hårdost

1. Produkter av komjölk som köps av någon av mina grannar som är mjölkbönder. Här är det viktigt att hitta en kommunikation, så att jag kan säkra kvaliten fast jag köper mjölken. Att göra produkter av mjölk, känns naturligt eftersom det är en förädling av en produkt som finns i byn.

2. Källarlagring i vår jordkällare från början på 1800-talet. Det är dels en tanke tillbaka till mitt ursprung från Härjedalen där det finns en tradition att källarlagra ost. Jag ska jobba vidare med vår källare och lagra svalen. Sen ska jag besöka ysterier med källarlagring, för att lära mig.

3. Lokalt hantverkstillverkat smör. Smör och mjölk känns nära sammankopplade och smöret har varit min drivkraft i det här. Jag har redan köpt bade separator och smörkärna. Smör är gudomligt 🙂 Här måste jag skaffa mycket kunskap framförallt praktiskt, men även teoretiskt.

4. Tillverkning av hårdost av opastorierad mjölk, till stor del av skummjölk. Jag är en hårdostmänniska och det är trots allt det männskor köper till frukost, så marknaden borde vara större än dessertostar. Att göra ost på skummjölken är ett gammalt sätt att ta vara på alla delar ut mjölken på bästa sätt. Det feta blir smör och resten blir ost. Här behöver jag framförallt hitta egna och bra recept genom tester och utbildning. Grundutbildningen får jag här via kursen i mathantverk.

5. Tillvaratagande av vasslen som känns viktigt eftersom det är en stor restprodukt från ostillverkning. Här kommer mitt intresse för frukt och bär in och jag förhoppningsvis sammanlänka mitt vacklande i inriktning. Det finns ett projekt i Jämtland som bland annat inriktat sig på att ta fram recept på goda vasseldrycker med lokala frukt och bär. Här ska jag försöka hittanågon kontakt på Eldrimner som kan hjälpa mig vidare.

6. Produktionslokal… här tanker jag mig framförallt en flyttbar lokal i form av t ex en barack, eftersom vi har tänkt att flytta om 15 år. Det känns också mer flexibelt om livet och inriktningen på det skulle förändras. Här hoppas jag få mycket kunskaper via utbildningen i mathantverk. Det här är mitt svarta hål, som ger mig ångest. Det får inte kosta för mycket, men en lokal måste uppfylla alla krav på livsmedelshygien. Vad är det minsta och billigaste man kan skapa? Tack och lov hittade jag en av rådgivarna på Eldrimner som var inriktad på just småskaliga starter och hållbara lösningar ekonomiskt.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
              Hantverkstillverkning av smör

Mathantverk för nystartare, vecka 1

Så har min kurs då äntligen börjat. Förra veckan gick jag första veckan på ”Mathantverk för nystartare” på Eldrimner i Jämtland. Det blev en intensiv teorivecka och jag kommer inte att dela alla mina anteckningar, utan ni får en kortversion här på bloggen.

Vi är 21 glada deltagare på kursen och av dem kommer sex stycken att gå mejeriinriktningen. Jag kan fortfarande känna att jag vacklar mot bärinriktningen, men jag får komplettera det med kurser längre fram. Jag blev lite tagen på sängen när vi skulle prata om våra visioner, eftersom jag har vacklat så mycket. Min vision blev dock ost och smör av köpt komjölk, lagrade i vår egen jordkällare, sen får vi väl se om den ändras efter resans gång.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Vi hade tre tunga avsnitt den här veckan. Det var mikrobiologi, livsmedelskemi och livsmedelslagstiftningen. För att lätta upp stämningen fick vi sedan åka på studiebesök till mathantverkare på fredagen;)

Livsmedelskemi
Ett livsmedel består av : Vatten, fett, proteiner, kolhydrater, vitaminer/mineraler och tillsatser. Dess beståndsdelar kan påverka ett livsmedel och dess hållbarhet på olika sätt. Många konserveringsmetoder handlar om att påverka dessa beståndsdelar genom att t ex sänka vattenaktiviteten, sänka PH, förändra fetterna, förändra strukten i proteiner eller tillsätta kolhydrater.

Livsmedelsmikrobiologi
Läran om mikroorganismer handlar i det här fallet framförallt om virus, bakterier och svampar. Det intressant är att titta på hur man ska nyttja de ”goda” och stoppa de ”onda”. Faktorer som påverkar tillväxt av mikroorganismer är: Näring, vatten, PH, syre och temperature. Många av dessa används ofta tillsammans.

Att sänka vatenaktiviteten handlar om torkning, frysning, sockring (binder vatten), saltning (binder vatten) och rökning. Den påverkan man kan göra med temperaturen handlar framförallt om frysning, kylning och upphettning i form av sterilisering och pastörisering. PH är också ett effektivt sätt att öka hållbarheten. När man sänker PH så kan färre mikroorganiser utvecklas, sjukdomsframkallade bakterier hämmas. Påverkan med syre sker oftas genom att ta bort luft i form av vakkumförpackning eller oljeinläggning.

Sen fick vi oss en rejäl genomgång av olika sjukdomsframkallade mikroorganiser och deras följder. Slutligen gick vi igenom vilka farliga virus som kan vara aktuella och hur dessa undviks.

Livsmedelssäkerhet
Här började vi med att gå igenom HACCP och hur vi bäst förhåller oss till detta verktyg. Ett väldigt viktigt och intressant område, men jag inte att jag ens är man/kvinna att få fram en sammanfattning i det här stadiet. Jag kanske återkommer och kompletterar upp avsnittet.

Studiebesök
Sista dagen for vi på studiebesök till fyra jämtländska mathantverkare: Frejas bageri i Östersund, JämtTinas havtorn i Slandrom, Stengärde getgård i Fåker och Hallquist gård i Fåker. Frejas bageri bakar hantverksmässigt surdegsbröd med lång jästid och fantastiska kanelbullar. JämtTina gör ekologiska produkter av havtorn och har femtio produkter i sitt sortiment. Stengärdes getgård har världskänd, prisbelönt, källarlagrad getost (både mese och vit) av opastoriserad mjölk från egna getter. Sigrid har lärt sig konsten av sin egen mor och följer gardens tradition. Hallquist gård är en ekogård med exklusivt hängmörat kött från egna  specialfordrade djur som slaktas kravenligt i eget slakteri.

Det var en otroligt intressant dag och alla studiebesöken var väldigt givande. Problemet var bara att i slutet av en sån här vecka börjar det bli fullt i huvudet och svårt att ta in mer information. Väldigt intressant var det att se källarlagringen av ost på Stengärde, eftersom jag funderar på källarlagring själv.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Ystning 5 oktober

Igår var jag och köpte 20 liter mjölk från vår lokala bonde. Jag ska ha en del till drickmjölk, en del gjorde jag fil av och 10 liter ystade jag av. Jag tog receptet från Karl-Tövåsen på hårdost (med lite justeringar) och omvandlade det för 10 liter. Det blev en ost på 1,3 kg före torkning.

Jag värmde mjölken till 30 grader och tillsatte 2 dl vanlig fil (med bra datum), sen fick det mogna i 30 minuter. Efter det värmde jag till 32 grader och tillsatte 2 msk löpe från Apoteket och rörde ner den för att sedan stilla mjölken. Det fick vila I 30 minuter och sedan kollade jag om det var klart. Därefter bröt jag massan med en stor ballongvips (det enda jag har för mina tester). Sen fick ostmassan vila 7 minuter. Därefter varierade jag mellan vila och rörning under en times tid, med en temperatur på 38 grader. Efter ca en timme kollade jag om det blev en kesmus. Enligt min amatörmässiga bedömning blev det det, så jag öste upp ostmassan i ett durkslag som fick vara primitiv ostform. På ostmassan lade jag en tallrik och sedan 10 kg vikter i plastpåse. Jag gjorde 4 vändningar under den dagen.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA  OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Dagen efter (dag 2) torrsaltade jag osten och lät den ligga i rumstemperatur i ett tyglinde. Vände och bytte linde på kvällen. Dag 3 ska jag flytta den in i ett lite kallare utrymme ca 15 grader. Där ska den så stå under den veckan som jag ska vända och byta lindor på den dagligen. Sedan ska den ner i jordkällaren och få ett mögellager.

Mer information och bilder kommer längre fram, när jag ser hur det går. Så här långt har allt gått bra (vad jag vet) och det är svårt att bedömma osten, när man inte kan skära och smaka.

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.